Trallskruv eller kamspik drivs in vinkelrätt mot trallens översida, på ett sådant sätt att skruvhuvuden respektive spikskallar kommer i exakt nivå med träytan, inte djupare. Se Figur 2. Eventuella utstickande skruvhuvuden respektive spikskallar drivs i efterhand in manuellt tills de är i exakt nivå med träytan. Ibland kan någon enstaka trallskruv eller kamspik behöva efterdras respektive slås i när det gått en tid och trallen har kommit i jämviktsfuktläge.
Skarvar bör undvikas genom att använda hela längder. På större ytor är det oundvikligt med skarvar. Dessa ska utföras stumt över stöd enligt Figur 4. Vid skarv görs påsalning med 45×95 spikreglar på båda sidor om golvbjälken för att få optimal infästning vid en skarv. Vid en skarv bör trallens ändträytor ytbehandlas med en penetrerande grundolja, för att motverka fuktrörelser och sprickbildning.
Översidan på underliggande konstruktion bör fuktskyddas genom att lägga ut längsgående remsor av grundisoleringspapp, så att pappen går förbi golvbjälkars eller markreglars överkanter några centimeter. Grundisoleringspappen viks ner längs överkanterna så att vatten lättare kan rinna av, se Figur 4. Hål bör förborras för trallskruv respektive kamspik i brädändar, för att undvika sprickbildning och fula skarvar. Välj träborrdiameter 3 – 3,5 mm till trallskruv och träborrdiameter 2,5 mm till kamspik.
Skarvar i intilliggande trallbräda bör av utseendeskäl förskjutas minst 1 200 mm och de bör fördelas jämnt över hela trädäcket. Skarvslutbräda bör ha en längd av minst 2,0 m.
Om man vill dölja ändträytor på trädäckets kortsidor med en tvärgående trallbräda (fris), måste extra stöd finnas i underliggande konstruktion, till exempel påsalning av 45×95 spikregel innanför yttre golvbjälke.
Anslutningar, skarvar och friser passas noga för att få stumma och snygga fogar.
Fogsprång mellan trallbrädor i en färdig trallbeläggning bör inte överstiga 3 mm, se Figur 3.